IDNET – Svenskfinland som brobyggare och pilotområde

Samhället förändras i snabb takt. Megatrender såsom globaliseringen, invandringen, digitaliseringen, urbaniseringen, flyktingströmmar, en åldrande befolkning och det faktum att det föds allt färre barn i förhållande till de som går bort, påverkar oss alla på olika plan, från det globala till det lokala.

Generellt sätt upplevs ständiga förändringar som ett hot för den finländska befolkningen. Den osäkerhet som detta medför drabbar även den finlandssvenska minoritetsbefolkningen. I en värld under förändringar knippas problem i anslutning till minoriteter lätt samman. Det är lätt hänt att det svenska i Finland faller igenom då vi förändrar strukturer eller rent av glöms bort. För det svenska i Finland gäller det dels att hitta lösningar som både värvar om det egna men också bygger broar till det finska, nordiska och europeiska. Här kan Svenskfinland stoltsera med många föredömliga exempel hur man lyckats se möjligheter och klarat av att anpassa sig till de förändringar som sker i samhället. Privatföretagandet i Österbotten och integrering av flyktingar i Svenskfinland kan här stå som exempel på lyckade satsningar.

En stor del av det vi menar med Svenskfinland består av landsbygd och skärgård. Därför är landsbygdsutveckling och skärgårdsutveckling en viktig del av framtiden för de finlandsvenska samhällena och samfunden. Svenskfinland har en hög entreprenörsanda och på den finlandssvenska landsbygden finns såväl aktiva jordbrukare, specialnäringar såsom mikro- och småföretag. Svenskfinland har ett aktivt förenings- och organisationsliv och ute på den finlandssvenska landsbygden finns en mångfald av föreningar. Tredje sektorn i Svenskfinland är en viktig sektor eftersom den stärker den språkliga och kulturella sammanhållningen, producerar tjänster, främjar den fria bildningen och bygger broar till den finskspråkiga befolkningen.

Just nu pågår det självständiga Finlands största förvaltningsreformer. Dessa reformer kommer att ha långtgående strukturförändringar också för Svenskfinlands del som lätt kan resultera till i en marginalisering av det svenska i vårt land. Inom landsbygdsutvecklingssammanhang har Svenskfinland kunnat vara en föregångare på flera olika sätt; entreprenörsandan, kontakterna till Sverige och övriga Norden, öppenheten mot omvärlden såsom att verka så väl internationellt som att ta emot nyfinländare. Den finlandssvenska landsbygden har en hög etablerad kompetens i att jobba med integrationsfrågor. Svenskfinland har alla förutsättningar (språkliga och kulturella) att fungera som en brobyggare till Norden och med fördel vara ett område för nya metoder och arbetssätt. På detta sätt kan den finlandssvenska landsbygden bidra till förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet samt Landsbygdspolitiska rådets uppgifter.

Svenskfinland som brobyggare och pilotområde

Finansiering beviljas i år för fem (5) landsbygdspolitiska nätverksprojekt, däribland Svenskfinland som brobyggare och pilotområde, och sex (6) forsknings- och utvecklingsprojekt.  Beslut om finansieringen av nätverksprojekt tas för tre år på budgetvillkor. Identitetsbaserade nätverket (IDNET), tidigare Svenska temagruppen (SveT), fortsätter nu som nytt nätverksprojekt (svenskspråkig verksamhet) och inriktning under namnet Svenskfinland som brobyggare och pilotområde.