Byaplanering

I en byaplan skall det rymmas visioner, tankar och förhoppningar samt konkreta förslag som invånarna gemensamt omfattar.  En tungt vägande målsättning för byaplanering är att byborna tillsammans funderar över vilka möjligheter och behov som finns i den egna byn. Den centrala frågeställningen för diskussionen kring byns möjligheter är hur man vill att byn ska se ut i framtiden. Byaplaneringen har flitigt använts i Österbotten sedan 1997. Det finns ett 60-tal uppgjorda byaplaner.

När kan man använda denna metod

Metoden skall användas då det finns ett gemensamt intresse bland byborna att samarbeta och påverka utvecklingen i sin by. Metoden stärker också - rätt genomförd - den interna demokratin och byns påverkningsmöjligheter.

Hur genomförs metoden

Inför byaplaneringen inventerar många byar sina egna byar. Man granskar hur byn ser ut idag, vilka resurser och möjligheter som finns. Många har lyft fram befolkningen, boendet och näringarna i byn. Man kan även lyfta fram något unikt i byns nutid eller historia.

När en byaplan skall uppgöras bör invånarna samlas. På mötena diskuteras och analyseras byaplanens uppläggning och förslag får framföras. Representanter kan också inbjudas. Det har stor betydelse att bybor själva deltar och gemensamt stöder de visioner och mål som man ska ha i lokalsamhället. Det är också viktigt med samarbete utåt som man kan och bör ha vid genomförande av sina målsättningar. Det finns alltid resurser utanför byn som kan tillföras för att man ska nå de målsättningar man ställer upp.

Byaplanering är en demokratisk process där målet är att engagera alla byinvånare i utvecklingen av byn. Framför allt är byaplanering ett utvecklingsredskap för lokalsamhällen. Byaplanen är ett verktyg som kan användas i många olika sammanhang, för att motivera projektansökningar, när man förhandlar med kommun och andra myndigheter och inte minst för att systematisera byns egna aktiviteter och resurser.

Byaplaneringen sker på byns villkor. Det finns inga absoluta mallar för hur en byaplan skall se ut, huvudsaken är att planen uttrycker byns gemensamma vilja utgående från byns möjligheter och problem. Byaplanen måste vara väl förankrad i byn för att fylla sin funktion.

Vad krävs av deltagarna

Deltagarna är byborna och det viktigaste är ett genuint och gemensamt intresse att påverka utvecklingen i sin egen närmiljö.
Deltagarna bör ha färdighet att jobba i talkoanda tillsammans med andra i byn samt tålamod och en tro på att det lönar sig.

Vad krävs av ledaren?

Ledaren bör ha kunskap om metoden och ha kunskap att leda en grupp och få igång diskussionen. Ledaren bör också kunna driva processen framåt.

Vad krävs rent praktiskt?

Processen bör innehålla många olika typer av element: stormöten, seminarier, grupparbeten, utredningsarbeten osv. Var noga med att praktiska misstag inte stör processen, varje typ av verksamhet har sina speciella behov vad gäller praktiska arrangemang.

Byaplanen är byns angelägenhet. Det finns inga hemliga papper som inte vem som helst i byn när som helst kan ta del av. Det finns, trots att man har en arbetsfördelning, inga slutna möten.

Svårighetsgrad

Stöd från en handledare rekommenderas.

Tidsåtgång

Processbaserad

Läs mera

Metodguiden - Hur utveckla lokalsamhället.pdf

Material om byaplanering som utvecklades i Kompetenscirkel - projektet:
Byaplan - Kompetenscirkeln.pdf

Tomas Lundqvist:
Byaplan - redskap för framtiden.pdf

Grundtvig seminarium om byaplanering: Se sändningarna

The community planning website: www.communityplanning.net

 

Ex. struktur för en byaplan:

1. Varför skriver vi en byaplan
2. Vår by idag
   - Fakta om byn
   - Byns anda och stämning
   - Byns styrkor, resurser och möjligheter
   - Byns svagheter, problem och hot
   - Byns historia - så gick det till
3. Vår vision av byns framtid
4. Byns troliga framtid(er)
5. Handlingsplan